College Drinking 101
Alkohol tycks utgöra en del av studentlivet nästan vart än i världen man är. Virginia Tech är inget undantag. Jag är själv visserligen ingen expert på alkoholkulturen här, men jag anser att trots bristen på egen expertis har alkohol ett så pass stort inflytande på studentlivet att det behöver nämnas.
För att lugna eventuellt bekymrade läsare vill jag påpeka att mina kunskaper på området baseras betydligt mer på iaktagelser än egna erfarenheter.
Dryckesvanorna bland studenter i USA (eller åtminstone på Virginia Tech) formas av ett antal olika faktorer som vart och ett bidrar till dess karaktär:
¤ Den lagliga åldern för att inandla samt konsumera alkohol i alla dess former är 21 år.
- Lagen gäller utan undantag i alla stater och vad gäller inhandla alkolhol är min erfarenhet att den efterlevs förhållandevis strikt.
¤ Amerikans öl är väldigt billig.
-Man kan köpa, förutsatt förstås att man är 21 eller äldre, ett 24-pack med 35 centiliters öl för omkring 15 dollar. Alltså 24 öl för ungefär 100 svenska kronor. Dessutom finns möjlighet att köpa 60 liter på fat, en så kallad keg, för en omkring 70 dollar. Med andra ord finns det gott om billig öl. Och den är tillgänglig: Öl säljs i 7-eleven-butiker och vanliga mataffären till midnatt alla dagar i veckan.
¤ Amerikansk öl smakar illa.
- Två av de billigaste ölsorterna (och därmed vanligaste) bland studenter på Virginia Tech är Natural light (Natty) och Millwaukee's Best (the beast). Namnen säger egentligen allt om kvaliten. Natural light är åtminstone till smaken att döma, allt annat än "naturlig" och Millwaukee's Best kallas inte "The beast"- odjuret- utan anledning.
En burk "Natty Light".
¤ Amerikanska collegestudenter är unga.
- Medan många svenska ungdomar tillbringar ett eller flera år på komvux, reser till Australien, spelar poker på nätet med mera och börjar studera på allvar först när de är närmare 25, går amerikanska ungdomar direkt från high-school (gymnasiet) till studier på universitet. Det innebär att en förstårsstudent på Virginia Tech är 17 eller 18 år gammal när de börjar.
-Kombinationen av 21-årsgränsesn, yngre ålder på studenterna, samt att medelklassungdomar generelt ges mindre frihet av föräldrarna än i Sverige, medför att amerikanska nybörjarstudenter i regel har begränsade erfarenheter med alkohol.
Faktorerna ovan bidrar till flera olika fenomen:
¤ Nybörjarstudenter dricker ofta alltför mycket.
-Omfattande föräldrarkontroll, brist på tidigare erfareheter med alkohol och en sorts omvänd reaktion till den restriktiva politiken för underåriga, tycks leda till att konsumera alkohol i stora mängder ges hög prioritet, särskillt bland nya studenter. Det är många studenter som har svårt att hantera friheten från föräldrarna och tillgången på billig alkohol.
¤Drickandet sker i två olika arenor uppdelat efter ålder.
- De klassiska college-partyt är ett "house-party" i någon lägenhet. Vanligtvis har värden inskaffat en eller flera kegs med öl och säljer plastmuggar för 3 dollar som biljett till öl tills keggen är tömd. House-partys blir ofta packade med mestadels yngre studenter, samt några äldre opportunister. Inte sällan får partyna ett abrubt slut när keggen är tom, eller att polisen kommer, varpå alla lämnar lägenheten så snabbt som möjligt. I det klassiska house-partyt utövas många populära "drinking games " samt "binge drinking" (see nedan)
- För studenter som är lagliga konsumenter av alkohol är DT (down town) ett populärt och mer civiliserat alternativ. I Blacksburg är det billigt att dricka även på krogar och klubbar. Inträdet, i den mån det är något, brukar ligga på 2-3 dollar och en öl kostar lika mycket. I motsats till Sverige är det inte alls lika mycket fokus på att dansa och om det finns ett dansgolv är det nästan uteslutande hip-hop/rap som gäller.
¤Drinking games och "binge drinking"
Eftersom amerikans "billighets-öl" smakar illa, samt syftet med drickandet är att bli berusad, har fyndiga studenter genom åren utvecklat många olika tekniker för att underlätta drickandet. En metod är genom olika spel, som går ut på att dricka. En annan är helt enkelt att få i sig så mycket som möjligt på kort tid.
Det finns väldigt många olika dryckesspel, men beer-pong intar en särställing.
Beer pong: En absolut favorit bland amerikanska college-studenter är beer-pong. Beer pong spelas på ett bord (helst pingisbord) där man bildar två trekanter av sex plastmuggar till ungefär en tredjedel fylld med öl, som placeras på motsat sida av border. Man spelar i lag om två, där det gäller träffa muggen med pingisbollen varpå de spelandes måste dricka innehållet och tar bort muggen från bordet. De lag som först sänk en boll i alla muggar vinner och tar an nästa lag på listan.
Beer-pong finns på nästan partys och väntelistan är ofta lång. Själv tycker jag hygienen är lite bristande med tanke på att man delar muggar med varandra. Värst är bollen dock som hamnar på golvet hela tiden och och fuktig av öl drar med sig smuts från heltäckningsmattan som till slut ackumuleras i muggarna.
En parti Beer Pong
Beer-Bonging: När det gäller att dricka öl snabbast möjligt är "beer-bonging" ett av de snabbaste sätten. Utrustningen för en klassisk "bonging" är en tratt med slang. En "bong" intas ofta knästående med en kamrat som håller up tratten varpå öl kan intas mycket snabbt, ner till ett fåtal sekunder för en öl.
Shoot-gun: Om tratt och slang saknas kan en likande effekt uppnås genom att inta en så kallad "shoot-gun". En shoot-gun förbereds genom att göra hål på sidan av en aluminiumburk med öl. Sedan placeras hålet mot munnen samtidigt som ölen hålls ovanför huvudet och ölen öppnas från toppen. Eftersom luft kan fyllas på uppifrån går det häva i sig en öl mycket snabbt.
Keg-stand: Medan bonging och shoot-gun går snabbt, är ett "keg-stand" mer av ett uthållighetsprov. I ett klassikt keg-stand hålls den utvalde i en nära inpå vartikal position med huvudet nedåt mot öltunnan. Det gäller att svälja öl från pumpen så länge som det möjligt samtidigt som åskådarna räknar högt. Att klara mer än 30 sekunder är svårt.
ett Keg-stand
Självklart är min beskriving ovan bara en del av sanningen om alkohol på college. Somliga väljer att inte dricka alls, andra gör det med måtta. För många studenter här är dock drickandet en stor del av college-livet, inte minst under hösten och college-säsongen i amerikansk fotboll.
För en majoriteten är drickandet något som upplevs positiv för det mesta och som inte påverkar studieresultaten eller hälsan alltför negativt. Men för andra blir alkoholen ett problem. Mer än någon annan faktor, är alkohol en anledning till studenter inte klarar av studierna. Andra dricker alltför mycket och lägger grunden till beteende som leder till problem redan under studenttiden.
För att lugna eventuellt bekymrade läsare vill jag påpeka att mina kunskaper på området baseras betydligt mer på iaktagelser än egna erfarenheter.
Dryckesvanorna bland studenter i USA (eller åtminstone på Virginia Tech) formas av ett antal olika faktorer som vart och ett bidrar till dess karaktär:
¤ Den lagliga åldern för att inandla samt konsumera alkohol i alla dess former är 21 år.
- Lagen gäller utan undantag i alla stater och vad gäller inhandla alkolhol är min erfarenhet att den efterlevs förhållandevis strikt.
¤ Amerikans öl är väldigt billig.
-Man kan köpa, förutsatt förstås att man är 21 eller äldre, ett 24-pack med 35 centiliters öl för omkring 15 dollar. Alltså 24 öl för ungefär 100 svenska kronor. Dessutom finns möjlighet att köpa 60 liter på fat, en så kallad keg, för en omkring 70 dollar. Med andra ord finns det gott om billig öl. Och den är tillgänglig: Öl säljs i 7-eleven-butiker och vanliga mataffären till midnatt alla dagar i veckan.
¤ Amerikansk öl smakar illa.
- Två av de billigaste ölsorterna (och därmed vanligaste) bland studenter på Virginia Tech är Natural light (Natty) och Millwaukee's Best (the beast). Namnen säger egentligen allt om kvaliten. Natural light är åtminstone till smaken att döma, allt annat än "naturlig" och Millwaukee's Best kallas inte "The beast"- odjuret- utan anledning.
En burk "Natty Light".
¤ Amerikanska collegestudenter är unga.
- Medan många svenska ungdomar tillbringar ett eller flera år på komvux, reser till Australien, spelar poker på nätet med mera och börjar studera på allvar först när de är närmare 25, går amerikanska ungdomar direkt från high-school (gymnasiet) till studier på universitet. Det innebär att en förstårsstudent på Virginia Tech är 17 eller 18 år gammal när de börjar.
-Kombinationen av 21-årsgränsesn, yngre ålder på studenterna, samt att medelklassungdomar generelt ges mindre frihet av föräldrarna än i Sverige, medför att amerikanska nybörjarstudenter i regel har begränsade erfarenheter med alkohol.
Faktorerna ovan bidrar till flera olika fenomen:
¤ Nybörjarstudenter dricker ofta alltför mycket.
-Omfattande föräldrarkontroll, brist på tidigare erfareheter med alkohol och en sorts omvänd reaktion till den restriktiva politiken för underåriga, tycks leda till att konsumera alkohol i stora mängder ges hög prioritet, särskillt bland nya studenter. Det är många studenter som har svårt att hantera friheten från föräldrarna och tillgången på billig alkohol.
¤Drickandet sker i två olika arenor uppdelat efter ålder.
- De klassiska college-partyt är ett "house-party" i någon lägenhet. Vanligtvis har värden inskaffat en eller flera kegs med öl och säljer plastmuggar för 3 dollar som biljett till öl tills keggen är tömd. House-partys blir ofta packade med mestadels yngre studenter, samt några äldre opportunister. Inte sällan får partyna ett abrubt slut när keggen är tom, eller att polisen kommer, varpå alla lämnar lägenheten så snabbt som möjligt. I det klassiska house-partyt utövas många populära "drinking games " samt "binge drinking" (see nedan)
- För studenter som är lagliga konsumenter av alkohol är DT (down town) ett populärt och mer civiliserat alternativ. I Blacksburg är det billigt att dricka även på krogar och klubbar. Inträdet, i den mån det är något, brukar ligga på 2-3 dollar och en öl kostar lika mycket. I motsats till Sverige är det inte alls lika mycket fokus på att dansa och om det finns ett dansgolv är det nästan uteslutande hip-hop/rap som gäller.
¤Drinking games och "binge drinking"
Eftersom amerikans "billighets-öl" smakar illa, samt syftet med drickandet är att bli berusad, har fyndiga studenter genom åren utvecklat många olika tekniker för att underlätta drickandet. En metod är genom olika spel, som går ut på att dricka. En annan är helt enkelt att få i sig så mycket som möjligt på kort tid.
Det finns väldigt många olika dryckesspel, men beer-pong intar en särställing.
Beer pong: En absolut favorit bland amerikanska college-studenter är beer-pong. Beer pong spelas på ett bord (helst pingisbord) där man bildar två trekanter av sex plastmuggar till ungefär en tredjedel fylld med öl, som placeras på motsat sida av border. Man spelar i lag om två, där det gäller träffa muggen med pingisbollen varpå de spelandes måste dricka innehållet och tar bort muggen från bordet. De lag som först sänk en boll i alla muggar vinner och tar an nästa lag på listan.
Beer-pong finns på nästan partys och väntelistan är ofta lång. Själv tycker jag hygienen är lite bristande med tanke på att man delar muggar med varandra. Värst är bollen dock som hamnar på golvet hela tiden och och fuktig av öl drar med sig smuts från heltäckningsmattan som till slut ackumuleras i muggarna.
En parti Beer Pong
Beer-Bonging: När det gäller att dricka öl snabbast möjligt är "beer-bonging" ett av de snabbaste sätten. Utrustningen för en klassisk "bonging" är en tratt med slang. En "bong" intas ofta knästående med en kamrat som håller up tratten varpå öl kan intas mycket snabbt, ner till ett fåtal sekunder för en öl.
Shoot-gun: Om tratt och slang saknas kan en likande effekt uppnås genom att inta en så kallad "shoot-gun". En shoot-gun förbereds genom att göra hål på sidan av en aluminiumburk med öl. Sedan placeras hålet mot munnen samtidigt som ölen hålls ovanför huvudet och ölen öppnas från toppen. Eftersom luft kan fyllas på uppifrån går det häva i sig en öl mycket snabbt.
Keg-stand: Medan bonging och shoot-gun går snabbt, är ett "keg-stand" mer av ett uthållighetsprov. I ett klassikt keg-stand hålls den utvalde i en nära inpå vartikal position med huvudet nedåt mot öltunnan. Det gäller att svälja öl från pumpen så länge som det möjligt samtidigt som åskådarna räknar högt. Att klara mer än 30 sekunder är svårt.
ett Keg-stand
Självklart är min beskriving ovan bara en del av sanningen om alkohol på college. Somliga väljer att inte dricka alls, andra gör det med måtta. För många studenter här är dock drickandet en stor del av college-livet, inte minst under hösten och college-säsongen i amerikansk fotboll.
För en majoriteten är drickandet något som upplevs positiv för det mesta och som inte påverkar studieresultaten eller hälsan alltför negativt. Men för andra blir alkoholen ett problem. Mer än någon annan faktor, är alkohol en anledning till studenter inte klarar av studierna. Andra dricker alltför mycket och lägger grunden till beteende som leder till problem redan under studenttiden.
Träningsoverall hela dagen lång
Under mina tre år på katedralskolan i Uppsala kan jag inte erinra mig om att jag någonsin skulle ha haft på mig träningskläder trots att jag dagligen tränade under skoltid. Under drygt tre år på Virginia Tech har det varit det motsatta, jag har nästan alltid träningsklälder på mig under hela dagen, även under föreläsningarna. Lyckligvis är det inte bara jag som släpar runt i träningskläder. Det är normen bland skolans idrottare och ingen tycks lyfta på ögonbrynen de minsta.
Det är förstås väldigt sunkigt att gå omkring i träningskläder även om man byter tröja efter träningspassen. Men med tanke på att vi ofta tränar både på morgonen och eftermiddagen och har föreläsningar därimellan, är det ofta omöjligt att hinna byta om. Visserliger saknar jag erfarenhet från svenska högskolestudier, men jag har svårt att tro man ser särskillt många träningsoveraller på campus.
Rent allmänt är studenterna på Virginia Tech väldigt avslappnade i många hänseenden, inte minst när det gäller kläder. En skrynklig T-shirt, enkla jeans och nedslitna joggingskor är inte bara vardagsklädsel utan även fest-utstyrsel för många studenter. Jag har verkligen lärt mig att trivas med den allmänt sunkiga klädstilen. Det är en verklig befrielse att kunna ta vilket klädesplagg som hellst från högen på morgonen och aldrig behöva oroa sig över strykjärn eller andra oväsentligehter. I praktiken kommer man undan med att ha på sig vad som hellst så länge det är antingen röd-lila eller orange- Virginia Techs färger.
När jag kommer tillbaka till Sverige tror jag det är slut med träningskläder till föreläsningarna och skrynkiga T-shirtar och utslitna tennisskor på nöjesinrättningarn på stan. Till en viss nivå måste man nog ändå smälta in med omgivningen och ta seden dit man kommer som det sägs.
Party -klädsel på Virginia Tech.
Det är förstås väldigt sunkigt att gå omkring i träningskläder även om man byter tröja efter träningspassen. Men med tanke på att vi ofta tränar både på morgonen och eftermiddagen och har föreläsningar därimellan, är det ofta omöjligt att hinna byta om. Visserliger saknar jag erfarenhet från svenska högskolestudier, men jag har svårt att tro man ser särskillt många träningsoveraller på campus.
Rent allmänt är studenterna på Virginia Tech väldigt avslappnade i många hänseenden, inte minst när det gäller kläder. En skrynklig T-shirt, enkla jeans och nedslitna joggingskor är inte bara vardagsklädsel utan även fest-utstyrsel för många studenter. Jag har verkligen lärt mig att trivas med den allmänt sunkiga klädstilen. Det är en verklig befrielse att kunna ta vilket klädesplagg som hellst från högen på morgonen och aldrig behöva oroa sig över strykjärn eller andra oväsentligehter. I praktiken kommer man undan med att ha på sig vad som hellst så länge det är antingen röd-lila eller orange- Virginia Techs färger.
När jag kommer tillbaka till Sverige tror jag det är slut med träningskläder till föreläsningarna och skrynkiga T-shirtar och utslitna tennisskor på nöjesinrättningarn på stan. Till en viss nivå måste man nog ändå smälta in med omgivningen och ta seden dit man kommer som det sägs.
Party -klädsel på Virginia Tech.
facebook- "stalka" dina vänner
Facebook har varit ett fenomen i flera år bland college-studenter i USA. Nu tycks det som om facebook börjar få fäste i Sverige också. I mångt och mycket handlar facebook om en sak - "stalking". Med andra ord är facebook ett sätt att skugga ens vänner och bekanta och lista ut så mycket som möjligt vad som försigår i deras liv. Dessutom är det ovärderligt för att hitta information om personer som man inte riktigt känner ännu men är intresserad av att bekanta sig med.
Facebook är faktiskt förvånandsvärt underhållande. När jag först kom i kontakt med facebook för tre år sedan var jag övertygad om att det var en snabbt övergående fenomen, men redan efter ett år var obligatoriskt bland studenterna. I jämförelse med andra sociala "communities" erbjuder facebook väldigt mycket och på ett mycket smidigt sätt.
På ett vis känns det olyckligt att facebook nu är öppet för alla, inte bara college-studenter som det var ursprungligen. Zuckerberg, datasnillet på Harvard som startade facebook, har dock kommit på ett mycket bra sätt att behålla den ursprungliga känslan av tillhörighet med medstudenter. Genom att tillhöra olika nätverk drunknar man inte bland alla användare och man får en egen "pool" av bekanta.
Det ska bli intressesant att se hur facebook kommer utvecklas i framtiden. Som det är nu utgör facebook en av grundpelarna i collegestudenternas dagliga liv. Innebär dess medlemsexplotion att ursprungliga användare börjar leta efter något nytt, eller kommer facebook kunna utvecklas ytterligare och samtidigt behålla de nuvarande användarna?
