Tillbaka till vardagen
ända sedan den hemska tragedin den 16:e april har vi studenter levt ett annorlunda liv. Trots att det egentligen återstod fyra veckor av terminen, erbjöd skolledningen studenterna möjligheten avsluta de pågående kurserna och ta de betyg som man låg på. Efter omständigheterna var det ett vettigt beslut som de flesta tyckte kändes rimligt.
Ett annat alternativ som erbjöds var att fullfölja kurserna som vanligt, men där betygen i kurserna enbart kunde höjas. Min ursprungliga tanke var att fullfölja mina kurser som vanligt, men eftersom mina betyg redan var bra, tappade jag snabbt motivationen. Istället har jag tillbringat de senaste fem veckorna med att bearbeta tragedin genom att träna tennis, spela det nationella slutspelet och umgås med gamla och nyfunna vänner.
Även om förstås varit svårt att känna någon egentlig glädje över det "extra sommarlovet", har speciellt de senaste veckorna varit bland de bästa jag haft under mina år i Blacksburg. Livet som student-idrottare med höga krav på sig själv är tufft. Vi brukar lite tillspetsas skämta att man kan välja enbart två, möjligtvis tre, av de följande alternativen: goda studieresultat, goda idrottsresultat, socialt liv och sömn. Själv har jag mest fukuserat på studierna och idrotten, vilket visserligen har gett goda resultat, men både sömnen och det social livet har fått lida.
Utan att behöva bekymra mig för skolarbete de senaste veckorna har jag haft tid att skaffa nya bekantskaper och upptäcka en annan del av Blacksburg och dess omgivningar. Sedan i måndags är "lovet" slut. Jag har två kurser ( "Technical writing" och Numerical analysis) att ta innan mina studier på Virginia Tech är slutförda.
På sätt och vis känns det skönt att få struktur på livet igen. Fritid är bra, men man kan få för mycket av allting. Jag önskar verkligen att jag haft tid under mina tidigare år i Blacksburg att finna nya bekantskaper, gå på vandringar i naturen och bada i närliggaden New River, men som man säger här : "I did the best of it".
Nu är det bara sex veckor kvar tills jag återvänder till Sverige. Jag trodde aldrig jag skulle komma och säga det, men jag kommer att njuta av varje sekund.
Ett annat alternativ som erbjöds var att fullfölja kurserna som vanligt, men där betygen i kurserna enbart kunde höjas. Min ursprungliga tanke var att fullfölja mina kurser som vanligt, men eftersom mina betyg redan var bra, tappade jag snabbt motivationen. Istället har jag tillbringat de senaste fem veckorna med att bearbeta tragedin genom att träna tennis, spela det nationella slutspelet och umgås med gamla och nyfunna vänner.
Även om förstås varit svårt att känna någon egentlig glädje över det "extra sommarlovet", har speciellt de senaste veckorna varit bland de bästa jag haft under mina år i Blacksburg. Livet som student-idrottare med höga krav på sig själv är tufft. Vi brukar lite tillspetsas skämta att man kan välja enbart två, möjligtvis tre, av de följande alternativen: goda studieresultat, goda idrottsresultat, socialt liv och sömn. Själv har jag mest fukuserat på studierna och idrotten, vilket visserligen har gett goda resultat, men både sömnen och det social livet har fått lida.
Utan att behöva bekymra mig för skolarbete de senaste veckorna har jag haft tid att skaffa nya bekantskaper och upptäcka en annan del av Blacksburg och dess omgivningar. Sedan i måndags är "lovet" slut. Jag har två kurser ( "Technical writing" och Numerical analysis) att ta innan mina studier på Virginia Tech är slutförda.
På sätt och vis känns det skönt att få struktur på livet igen. Fritid är bra, men man kan få för mycket av allting. Jag önskar verkligen att jag haft tid under mina tidigare år i Blacksburg att finna nya bekantskaper, gå på vandringar i naturen och bada i närliggaden New River, men som man säger här : "I did the best of it".
Nu är det bara sex veckor kvar tills jag återvänder till Sverige. Jag trodde aldrig jag skulle komma och säga det, men jag kommer att njuta av varje sekund.
Kommentarer
Postat av: Anonym
vad menar du unge man med sista meningen ?
du har nog tappat bort några viktiga meningar
jeppe
på
berget
Trackback