puranen

En an mina allra bästa vänner under mina år i USA har varit min lagmakrat Alexey. När han kom till USA för snart tre år sedan från Moskva och Moskow state university kunde kan knappt förstå någonting av vad som sades, ännu mindre göra sig förstådd på engelska. Till en början hade jag, liksom min andra lagkamrater ,svårt att komma överens med Alexey (dock inte de kvinnliga studenterna, därav Sexey-Alexey). Själv trodde jag inte han skulle klara varken skolan eller den rätt så hårda disciplinen vi idrottare lyder under.

Det visade sig snart att jag hade helt fel med det mesta. Alexey visade sig vara både mycket sympatisk och en duktigt student. Tyvärr hade rätt när det gällde disciplinen och olyckligtvis kommer han inte vara med oss när vi spelar i NCAA-slutspelet om 10 dagar.

Med Alex har jag verkligen lärt mig värdet av ge alla en chans och inte döma någon för tidigt.

Ikväll blir sista gången, kanske någonsin, jag kommer se Alex.

Thanks Alexey for everything, it has been quite a journey!

 
Alexey vid min sida i Coconut Grove i Miami tidagre i år.